Revisionsverksamhet: Välmående och tryggt samhälle

Revisionerna i området inriktas på att utvärdera funktionen, effektiviteten och effekterna i välfärdssamhällets olika delar och deras kontaktytor. Perspektivet i revisionerna utgår ofta från de indirekta ekonomiska effekterna.

Effektområdet Välmående och tryggt samhälle omfattar delområdena sociala trygghetssystem, social- och hälsovårdens servicesystem, sysselsättning och företagande, kontinuerligt lärande, forskning, utveckling och innovation samt övergripande säkerhet.
Figur: Välmående och tryggt samhälle – delområden

Revisionerna fokuserar på sociala förmåner som är viktiga för de offentliga finanserna och statsfinanserna samt resultaten, lönsamheten och sammanjämkandet av tillhörande tjänster – såsom social- och hälsovårds-, arbetskrafts-, utbildnings- och inlärningstjänster. Dessutom behandlar revisionerna frågor som stöder och främjar frågor inom sysselsättning, företagande samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ─ samt övergripande säkerhet som tryggar samhällsfreden och -ordningen.

Typiskt för dessa ämnesområden är flerkanalsfinansiering där staten är en av de viktigaste finansiärerna. I verksamhetsmiljön betonas den riksomfattande styrningen. Resultaten och effekterna uppkommer regionalt och lokalt. Social- och hälsovårdspolitiken samt utbildnings- och sysselsättningspolitiken regleras nationellt, medan EU-samarbete och -finansiering är mycket viktiga för säkerhets-, tillväxt-, forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken.

Med hjälp av revisionerna producerar vi tillförlitlig information om komplicerade sakområden: vi fokuserar resurserna på samhälleligt betydande och aktuella teman samt utnyttjar mångsidigt olika revisionsslag, personalens kompetens och experttjänster utanför verket.

Förmåner inom social trygghet

Vi granskar faktaunderlaget för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna som ligger till grund för beslutsfattandet om socialskyddsreformen genom att

  • identifiera risker för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna

  • bedöma förmånernas och tjänsternas samband, effektivitet och effekter i förhållande till varandra och de uppställda målen

  • tillhandahålla dem som bereder socialskyddsreformen information om sakområdenas systematiska och inbördes samband

  • bedöma socialskyddsutgifternas inverkan på utvecklingen av de offentliga finanserna.

År 2021 färdigställs en revision och en översikt där vi bedömer hur de bestämmelser som siktat på att avveckla arbetslöshets-, inkomst-, byråkrati- och informationsfällor fungerar. Nya revisionsobjekt är också sambanden mellan studiestödet och bostadsbidraget och bostadspolitiken.

Social- och hälsovård

I våra expertutlåtanden tar vi ställning till de ekonomiska aspekterna av social- och hälsovårdsreformen och producerar revisionsinformation som stöd för beslutsfattandet. År 2021 slutförs två revisioner som gäller social- och hälsovårdssystemet. I den ena revisionen bedömer vi om informationsproduktionen, indikatorerna och utvärderingsmodellen beträffande social- och hälsovårdstjänsterna ändamålsenligt planerade och om man med hjälp av dem kan få en korrekt lägesbild och uppfattning av social- och hälsovårdstjänsternas finansieringsbehov, tillräcklighet och verksamhetens effektivitet. I den andra revisionen reder vi ut om åtgärderna i social- och hälsotjänsternas förvaltningsområde är konsekventa i planering, styrning och uppföljning av social- och hälsovårdens kvalitetsledning och egenkontroll.

Sysselsättning och företagande

Regeringen inleder ett stort antal åtgärder och försök för att främja sysselsättningen under 2021. Vi förmedlar information om tidigare revisioner som gäller sysselsättning till beslutsfattarna och dem som verkställer besluten. Revisionsteman för 2021 är åtgärder för att främja näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i regionerna, incitament för företagande och servicesystemets funktionalitet samt hinder och incitament för arbetskraftsinvandring.

Kontinuerligt lärande

År 2021 inleds en reform av det kontinuerliga lärandet som grundar sig på riktlinjerna för reformen och vägkartan som publicerades i december 2020. Vi inleder en granskning av utgångspunkterna för och finansieringen av det kontinuerliga lärandet. År 2021 slutförs dessutom en revision där vi bedömer hur målen för yrkesutbildningsreformen har uppfyllts samt hur verkställandet och besparingarna sammanjämkats.

Forskning, utveckling och innovation

Under de senaste tio åren har satsningarna på forskning och utveckling (FoU) minskat med cirka en miljard euro. Den offentliga sektorns finansiering för att stödja företagens FoU-verksamhet är endast 0,08 procent av bruttonationalprodukten. Innevarande regeringsperiod omfattar FUI-finansiering med engångskaraktär 80 procent av tilläggsfinansieringen för statens FUI-verksamhetsstöd. I revisionen ”Utnyttjande av forskningsdata i affärsverksamheten” bedömer vi styrning och hantering som gäller utnyttjande av forskningsdata både på strategisk nivå och programnivå.

Övergripande säkerhet

Vi följer hur projektet ”Räddningsväsendets och den civila beredskapens prestationsförmåga och planeringsgrunder” som inleddes våren 2020 framskrider. Projektet är en del av genomförandet av reformen av räddningsväsendet. Projektets uppgift är att skapa ett heltäckande kunskapsunderlag som stöd för räddningsväsendets planering, proaktiva verksamhet och ledning.