Revisionsverksamhet: Välmående och tryggt samhälle

Revisionerna i effektområdet Välmående och tryggt samhälle riktar in sig på att utvärdera funktionerna, effektiviteten och de indirekta ekonomiska effekterna på välfärdssamhällets olika delområden och deras inbördes kontaktytor.

En permanent förstärkning av den offentliga ekonomin fordrar åtgärder som stöder ekonomisk tillväxt. Effektområdet fokuserar på att bedöma hur ändamålsenliga de sociala förmånerna och deras tillhörande tjänster är och hur de har samordnats, samt på åtgärder som främjar sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Typiskt för dessa ämnesområden är flerkanalsfinansiering där staten är en av de viktigaste finansiärerna.

Med hjälp av revisionerna producerar vi tillförlitlig information om komplicerade sakområden, fokuserar resurserna på samhälleligt betydande och aktuella ämnen samt använder oss mångsidigt av olika revisionsslag, personalkompetens och data- och experttjänster utanför verket.

Social trygghet

Vi granskar kunskapsunderlaget för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna som ligger till grund för besluten som gäller socialskyddsreformen genom att

  • identifiera risker som rör statsfinanserna och deras skötsel

  • bedöma förmånernas och tjänsternas inbördes samband, ändamålsenlighet och effekter i förhållande till varandra och de uppställda målen

  • tillhandahålla dem som bereder socialskyddsreformen information om sakområdenas systematiska och inbördes samband

  • bedöma socialskyddsutgifternas samband med utvecklingen inom offentlig ekonomi.

Fler incitament för sysselsättning genom beskattning, social trygghet och utsökning har utgjort ett mål för flera regeringar när man strävat efter att balansera statsfinanserna och den offentliga ekonomin. Olika incitament och flitfällor står också i centrum för det förberedande arbetet inför reformen av den sociala tryggheten. Genom att granska sociala förmåner och system som växelverkar med dem kan man producera väsentlig information i rätt tid om hur olika reformer som hittills genomförts fungerar och hur de har lyckats.

I en revision som slutfördes i slutet av 2021 utreddes hur man med olika lagstiftningsåtgärder har kunnat avveckla flitfällor med anknytning till social trygghet, utsökning och beskattning. I revisionen koncentrerade man sig på fyra lagstiftningsåtgärder som haft som syfte att öka incitamenten för sysselsättning eller inledande av företagsverksamhet. Vid avveckling av flitfällor bör arbetslöshets-, inkomst-, byråkrati- och informationsfällor granskas som en helhet. I lagberedningen skulle det vara angeläget att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja den verkställande nivåns sakkunskap samt det befintliga kunskapsunderlaget.

En revision pågår också för att utreda i vilken mån målen för de studiestödsreformer som genomfördes 2011, 2014 och 2017 har uppnåtts, om reformerna har haft oförutsedda konsekvenser och vilket kunskapsunderlag reformernas konsekvensbedömningar har grundat sig på. I och med de här reformerna har man skärpt villkoren för studiestöd, ökat incitamenten för att lyfta studielån och ändrat systemet för bostadsbidrag så att de studerande kan lyfta bostadsbidrag året runt. Revisionen blir klar våren 2022.

Det allmänna bostadsbidraget granskas också 2022. Målet är att bedöma vilka statsfinansiella problem och ändringsmöjligheter som hänför sig till den nuvarande lagen om allmänt bostadsbidrag.

Reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Enligt lagstiftningen som fastställdes sommaren 2021 (128 § i lagen om välfärdsområden, 2 § i lagen om statens revisionsverk) har Statens revisionsverk rätt att granska

  • lagligheten och ändamålsenligheten i ekonomin hos de sammanslutningar och stiftelser som hör till välfärdsområdets koncern samt

  • andra sammanslutningar, stiftelser och institutioner där välfärdsområdet tillsammans med ett eller flera välfärdsområden, en eller flera kommuner eller staten utövar bestämmande inflytande i fråga om den statliga finansieringen

  • beträffande den statliga finansieringen granska lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten och ekonomin inom Helsingfors stads social- och hälsovård och räddningsväsende och i sammanslutningar som staden har bestämmande inflytande över och som inrättats för dessa uppgifter (23 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet i Nyland).

Granskningsrätten ger revisionsverket möjlighet att genomföra revisioner i välfärdsområden och att för riksdagen och ministerierna producera opartisk och oberoende information om välfärdsområdenas ekonomi och verksamhet, ekonomiska ställning, ekonomiska styrmekanismer samt om de substansfrågor som gemensamt ställts till välfärdsområdena. Vårt mål är att säkerställa riksdagens möjlighet att övervaka tillhandahållandet av de lagstadgade tjänster som huvudsakligen finansieras med statliga medel. Revisionsverket är den enda aktören som kan granska både statsrådets och välfärdsområdenas verksamhet som helhet till den del som omfattas av den statliga finansieringen.

Under 2022 bereder vi en grund för granskning av välfärdsområdena som inleder sin verksamhet 1.1.2023 genom att ta fram ett tidsenligt kunskapsunderlag om välfärdsområdenas strukturer, ekonomi och verksamhet. Revisionsverket utvecklar en uppföljningspraxis som möjliggör en regelbunden årlig eller periodisk granskning av ekonomin i alla välfärdsområden. När vi planerar granskningen av de tjänster och den verksamhet som ingår i välfärdsområdenas organiseringsansvar samt av deras statliga och ekonomiska styrning beaktar vi de under beredning varande substanslagarna som väsentligt anknyter till ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt de projekt som stöder deras verkställande. År 2022 inleder vi två revisioner för att granska beredningen av välfärdsområdena. I den ena revisionen bedömer vi bland annat hur reformen av räddningsväsendet har stött inledandet av verksamheten i välfärdsområdena och utvecklat kunskapsbasen för räddningsväsendets finansiering. Den andra revisionen behandlar grunderna för ändrings- och investeringskostnaderna för ICT-projekt inom social- och hälsovården samt beredningen, beviljandet och uppföljningen av de statsunderstöd som är avsedda att täcka kostnaderna för ICT-ändringarna.

Sysselsättning och företagsamhet

I statsminister Marins regeringsprogram fastställs att regeringen

  • breddar näringslivsstrukturen och sporrar till hållbar tillväxt

  • ökar antalet tillväxtorienterade och tillväxtdugliga små och medelstora företag i hela Finland och inom alla branscher på ett lönsamt sätt

  • främjar sysselsättningen och välfärden på ett heltäckande sätt i hela Finland

  • ökar Finlands dragningskraft så att kunniga utländska arbetstagare och studerande vill få arbete i Finland eller vara företagare i Finland.

Revisionen av främjandet av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i regionerna slutförs 2022. I revisionen bedömer vi om verkställandet av regionutvecklingsbeslutet 2020–2023 har skapat tillräckliga förutsättningar för näringslivsverksamhet och hur förändringarna i verksamhetsmiljön har påverkat verkställandet av beslutet och näringslivets verksamhetsförutsättningar i olika områden. Revisionen utreder också på vilket sätt de regionala stimulansåtgärderna som vidtagits på grund av covid-19-krisen har beretts och genomförts samt hur villkoren i de riksomfattande besluten om coronastöd för företag har uppfyllts.

År 2022 granskas också företagsservicesystemet. I den skapar vi en helhetsbild av de offentliga företagstjänsterna och penningflödena i servicesystemet och utvärderar hur systemet stöder regeringsprogrammets mål och kundernas behov. Vi kommer också att börja granska vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska utvecklas eller ändras under regeringsperioden och som redan preliminärt uppvisar positiva effekter på sysselsättningen.

Forskning, utveckling och innovation

Statsminister Marins regering har som mål att trygga långsiktig forsknings- och utvecklingsfinansiering (FoU-finansiering), stärka Finlands investeringsmiljö samt öka företagens investeringsförmåga. Ett av målen är att höja Finlands FoU-utgifter fram till 2030 från nuvarande 2,8 procent till 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Ett uppnående av målet skulle innebära tilläggssatsningar på nästan 600 miljoner euro per år, varav den offentliga sektorns finansieringsandel skulle uppgå till cirka 200 miljoner euro.

I början av 2022 färdigställs revisionen Styrning av hur forskningsinformation utnyttjas i affärsverksamheten inom hälsovårdsbranschen. I den bedömer vi hur framgångsrikt utnyttjandet av forskningsinformation har stötts, styrts och förbättrats på strategi- och programnivå samt med hjälp av finansieringsinstrument.