Revisionsverksamhet: Välmående och tryggt samhälle

Revisionerna i effektområdet Välmående och tryggt samhälle riktar in sig på att utvärdera funktionen, effektiviteten och de indirekta ekonomiska effekterna på välfärdssamhällets olika delområden och deras inbördes kontaktytor.

En permanent förstärkning av den offentliga ekonomin fordrar åtgärder som stöder ekonomisk tillväxt. Under resten av perioden fokuserar vi i effektområdet på att bedöma hur ändamålsenliga de sociala förmånerna och deras tillhörande tjänster är och hur de har samordnats, samt på frågor som gäller åtgärder för främjandet av sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Typiskt för dessa ämnesområden är flerkanalsfinansiering, där staten är en av de viktigaste finansiärerna. Den riksomfattande styrningen är framträdande i verksamhetsmiljön; resultaten och effekterna uppstår regionalt och lokalt.

Med hjälp av revisionerna producerar vi tillförlitlig information om komplicerade sakområden: vi fokuserar resurserna på samhälleligt betydande och aktuella ämnen samt använder oss mångsidigt av olika revisionsslag, personalkompetens och data- och experttjänster utanför verket.

Social trygghet

Vi granskar faktaunderlaget för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna som ligger till grund för beslutsfattandet om socialskyddsreformen genom att

  • identifiera risker som är förknippade med statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna

  • bedöma förmånernas och tjänsternas inbördes samband, ändamålsenlighet och effekter i förhållande till varandra och de uppställda målen

  • tillhandahålla information om sakområdenas systematiska och inbördes samband för dem som bereder socialskyddsreformen

  • bedöma socialskyddsutgifternas samband med utvecklingen inom den offentliga ekonomin.

De så kallade flitfällorna stör utbudet av arbete. Således kan en avveckling av dem kan ha positiva sysselsättningseffekter. I slutet av 2021 färdigställs en revision där vi bedömer ändamålsenligheten i beredningen och verkställandet av lagstiftningsåtgärder som syftar till att avveckla arbetslöshets-, inkomst-, byråkrati- och informationsfällor. Genom att granska system inom social trygghet och system som växelverkar med den, såsom beskattning och utsökning, kan man producera väsentlig och rättidig information om hur olika reformer som hittills genomförts fungerar och hur de har lyckats. En granskning av dessa teman tjänar informationsbehovet hos kommittén som bereder totalreformen av den sociala tryggheten.

En revision pågår också för att utreda i vilken mån målen för de studiestödsreformer som genomfördes 2011, 2014 och 2017 har uppnåtts, om reformerna har haft oförutsedda konsekvenser och på vilket informationsunderlag reformernas konsekvensbedömningar har grundat sig. I och med reformerna har man skärpt villkoren för studiestöd, ökat incitamenten för att lyfta studielån och ändrat systemet för bostadsbidrag så att de studerande kan lyfta bostadsbidrag året runt. Revisionen blir klar våren 2022.

År 2021 inleds också en granskning av det allmänna bostadsbidraget, där syftet är att bedöma vilka statsfinansiella problem som hänför sig till den nuvarande lagen om allmänt bostadsbidrag och hur de kan åtgärdas.

Reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet

I våra expertutlåtanden till riksdagens utskott har vi tagit ställning till de ekonomiska aspekterna av grundandet av välfärdsområden samt av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Sommaren 2021 färdigställdes två revisioner som granskade social- och hälsovårdens styrning, informationsanvändning och uppföljning.

Den ena revisionen granskade produktionen av ekonomiska data för kommunernas social- och hälsovårdstjänster samt hur dessa data används i kostnadseffektivitetsindikatorerna och expertbedömningarna. Informationsunderlaget för ekonomistyrningen inom social- och hälsovården sammanställs i många olika processer och utvecklas i flera projekt, vilket gör hanteringen av helheten utmanande. Det jämförbara informationsunderlaget som behövs för effektiv nationell styrning är fortfarande bristfälligt och det förekommer fördröjningar i tillgången till information. Ett uppdaterat informationsunderlag om social- och hälsovårdens kostnader och verksamhet kräver ytterligare utveckling, nationella anvisningar och lagstiftning även med tanke på social- och hälsosvårdsreformens behov. Den pågående reformen av den automatiserade ekonomirapporteringen bör följas upp noggrant så att man kan säkerställa att informationen är aktuell och av hög kvalitet.

Den andra revisionen granskade utvecklingen, styrningen, uppföljningen och utvärderingen av patient- och klientsäkerheten. Patient- och klientsäkerhetens styrning och anvisningar är en omfattande och svårtolkad helhet som förvaltningen inte har kunnat styra långsiktigt och konsekvent. Samtidigt har man inte nått upp till många av de centrala riksomfattande målen för patient- och klientsäkerheten. Den riksomfattande informationen om patient- och klientsäkerheten är splittrad och bristfällig och centrala uppföljningsindikatorer har inte fastställts. Även om den allmänna bilden av arbetet i organisationer inom social- och hälsovården är positiv, finns det inte tillräckligt med sådan information om tjänsternas säkerhet som kunde utnyttjas för att utveckla verksamheten, jämföra organisationer sinsemellan eller sprida god praxis. Det riksomfattande lednings- och utvecklingsansvaret för patient- och klientsäkerheten borde tydligare än nu ligga på en enskild behörig myndighet. När det gäller utvecklingen av ansvaret bör man beakta betydelsen av de under beredning varande välfärdsområdena avseende utvecklingen och övervakningen av tjänsternas kvalitet och ändamålsenlighet.

Sysselsättning och företagsamhet

En revision av främjandet av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i regionerna inleddes sommaren 2021. Vid revisionen utvärderar vi om verkställandet av regionutvecklingsbeslutet 2020–2023 har skapat tillräckliga förutsättningar för näringslivets ekonomiska verksamhet. Vi utvärderar också på vilket sätt förändringarna i verksamhetsmiljön har påverkat verkställandet av beslutet samt verksamhetsförutsättningarna för näringslivet i olika regioner. Revisionen utreder också på vilket sätt de regionala stimulansåtgärderna som vidtagits på grund av covid-19-krisen har beretts och genomförts samt hur villkoren i de riksomfattande besluten om företagsstöd har uppfyllts.

En revision av systemet för företagartjänster inleds i slutet av året. Vid revisionen utreder vi om de offentliga företagstjänsterna är organiserade så att de på ett ändamålsenligt sätt stöder företagsverksamheten under olika skeden av dess livscykel.

Forskning, utveckling och innovation

Statsminister Marins regering har som mål att trygga långsiktig forsknings- och utvecklingsfinansiering (FoU-finansiering), stärka Finlands investeringsmiljö samt öka företagens investeringsförmåga. Ett av målen är att fram till 2030 höja Finlands FoU-utgifter från nuvarande 2,8 procent till 4 procent av bruttonationalprodukten. Uppnåendet av målet skulle innebära tilläggssatsningar på nästan 600 miljoner euro per år, varav den offentliga sektorns finansieringsandel skulle uppgå till cirka 200 miljoner euro.

Vid revisionen av hur man hanterar utnyttjandet av forskningsdata i affärsverksamhet inom hälsovårdsbranschen granskar vi hur effektivt utnyttjandet av forskningsdata har stötts, styrts och förbättrats i strategier och program samt med hjälp av finansieringsinstrument för hälsovårdsbranschen.

Kontinuerligt lärande

Det är avgörande för statsekonomins hållbarhet på lång sikt att yrkesutbildningen bildar en stark grund för att de studerande ska få arbete och att utbildningen svarar på näringslivets och företagens växande kompetensbehov. Vid revisionen som slutfördes våren 2021 konstaterades att verkställandet av reformen har framskridit enligt målen. I enlighet med principen om livslångt lärande ska utbildningssystemet stödja möjligheten för de studerande att kombinera samt fördjupa sig och inrikta sig i olika slags kompetenser, inte bara genom examen och examensdelar, utan också genom mindre helheter. Det är också viktigt att trygga inlärning på arbetsplatserna för att säkerställa hållbarheten i utbildningssystemet. Inkomstregistret är ett nyttigt verktyg för uppföljning av utbildningens effektivitet.

En reform av det kontinuerliga lärandet inleddes 2021. Vi bereder en revision som har till syfte att producera information om förutsättningarna för genomförandet av reformen av kontinuerligt lärande, finansieringsgrunden för det planerade servicesystemet och säkerställandet av riskhanteringen.