Revisionsverksamhet: Hållbar utveckling av förvaltningen

Statens revisionsverks strategi har som ett innehållsmässigt fokusområde att producera information som stöd för utveckling av förvaltningen, stärkande av sambandet mellan hållbar utveckling och skötseln av statsfinanserna samt säkerställande av lagstiftningens kvalitet. Pågående förvaltningsreformer, strävan efter en enhetligare och effektivare offentlig förvaltning samt expanderande försökskultur och strukturreformer behöver alla information som stöd.

Dessa ämnesområden är till sin natur horisontella, sektorsövergripande och kopplade till många förvaltningsområden och verksamheter. Tillhörande teman och deras roll i revisionsverkets verksamhet är under utformning. Särskilt viktigt är det att identifiera revisionsverkets specialroll i relation till andra organisationer och aktörer som arbetar med samma teman. Förtydligande av arbetsfördelningen och lägesbilden förutsätter aktiv interaktion och samverkan med intressenter nationellt och internationellt.

Centrala innehållsmässiga fokusområden är statsrådets enhetlighet, genomförandet av målen för hållbar utveckling, statens arbetsgivarpolitik och lagstiftningens kvalitet. Perspektiven inkluderar bl.a. styrningssystem, genomförandet av regeringsprogrammet, centralförvaltningsreformer, förvaltningens strukturreformer och försök samt omorganisering av verksamheter. Intressant inom hållbar utveckling är framförallt uppfyllelsen av FN:s Agenda 2030-mål och nationella hållbarhetsmål samt deras olika hållbarhetsdimensioner.

Vi följer regeringsperiodens lagstiftningsprojekt och lagstiftningsprocessens förnyelse och utveckling ur lagstiftningskvalitetsperspektiv. I lagstiftningen tittar vi även på faktaunderlagets kvalitet, funktionalitet i genomförandet av politikområdenas mål och lagberedningens transparens.

Teman i hållbar utveckling av förvaltningen är mycket aktuella och har stark koppling till bl.a. mål och åtgärder som lyfts fram i Marins och Rinnes regeringsprogram. År 2020 är det centralt för oss att visualisera de kommande årens innehållsmässiga fokusområden och alternativ inom hållbar utveckling av förvaltningen samt utifrån detta ta fram en konkret preliminär plan för verksamheten 2020–2022 med revisionsämnen och andra åtgärder. Parallellt är det centralt att producera kunskap om aktuella frågor på området genom analys och sammankoppling av redan producerad revisions- och annan information.

Vi tittar på frågorna med hjälp av politikkoherens- och fenomenbaserad granskning av budgeten.

Genomförande av hållbar utveckling

Hållbarhetsperspektiven, särskilt FN:s Agenda 2030 och nationella mål, kopplas till revisionsverkets arbete. Finlands hållbarhetsmål presenteras i det samhällsåtagande som utarbetats av kommissionen för hållbar utveckling. Statsrådet slår fast sina åtgärder i en redogörelse första halvåret 2020. Den förra redogörelsen hade två fokusområden: koldioxidneutralt och resurssmart Finland samt ett Finland med jämlikhet, jämställdhet och kompetens.

Hållbar utveckling har också en stor indirekt betydelse för statsfinanserna. Revisionsverket följer upp hur genomförandet av hållbarhetsmålen realiseras inom statsförvaltningen. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet kräver långsiktighet och systematisk verksamhet av hela samhället. Därtill behövs fungerande styrmetoder och övergripande hantering av helheter. Användningen av statens medel enligt regeringens verkställighetsplan faller direkt under revisionsverkets revisionsmandat. Revisionsverket bedömer om regeringens årsberättelse innehåller riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen och effekterna av offentliga medel i fråga om hållbarhetsinsatserna och hållbarhetsmålen. Kopplingen till hållbarhetsmålen bedöms i samband med planeringen av varje revision.

Revisionen ”Statens klimatfinansiering till utvecklingsländer” granskar finska statens finansieringsrapporter till klimatavtalspartkonferenserna. Revisionens mål är att stödja bättre effektivitet i Finlands klimatfinansiering till utvecklingsländer (att främja målen så mycket som möjligt med minsta möjliga statsfinansiella kostnader) och styrningssystemets utveckling. Arbetet har nära koppling till arbetsprogrammet för miljöarbetsgruppen (WGEA) inom INTOSAI som Finland koordinerar 2019–2021.

Granskningen ”Framtidens arbetskraft 2030” analyserar hur de framtida kompetensbehoven och förväntningarna på arbetskraften beaktas vid beredning, genomförande och underhåll av läroplanerna för grundskolans 1–6-klasser. Detta är en internationell parallell revision som försöker identifiera olika länders förfaranden i grundläggande utbildning, yrkesutbildning och kontinuerligt lärande.

I övrigt specificeras revisionsämnena genom pågående eller förestående utredningar och granskningar. Förutom hållbarhetsramen utgår granskningen bl.a. från målen för utveckling och effektivisering av den finländska förvaltningen samt pågående projekt om informationsledning, informationspolitik, harmonisering av statsrådets styrpolitik samt förvaltningsreformer. Nyckelfaktorer för informationens verkningsfullhet är framförallt prediktion, långsiktig granskning och konsekvens i politiken.

Behandling av klagomål och anmälningar om missbruk

Revisionsverket behandlar till verket framställda klagomål som gäller iakttagandet av statsbudgeten, lagligheten vid skötseln av statsfinanserna och samt val- och partifinansieringen. Verket behandlar också sådana anmälningar om missbruk om vilka föreskrivs i 16 § i lagen om statens revisionsverk (676/2000).

Antalet klagomål som inte gäller val- och partifinansiering beräknas uppgå till cirka 30–40 per år, varav ungefär hälften tas upp för behandling som klagomål. Målet är att dessa ärenden i vanliga fall avgörs inom tre månader, men om en laglighetsgranskning inleds för att avgöra ärendet är målet ett avgörande inom sex månader.