Revisionsverksamhet: Hållbar utveckling av förvaltningen

Temana för utveckling av förvaltningen och hållbar utveckling är kopplade till många förvaltningsområden och funktioner. De centrala tyngdpunkterna gäller statsrådets enhetlighet, lednings- och styrningssystemens funktion och förnyelse, kompetensutveckling samt användning av information i beslutsfattandet.

Ett av revisionsverkets strategiska mål är att producera information som stöder utvecklingen av förvaltningen, stärker sambandet mellan en hållbar utveckling och skötseln av statsfinanserna samt säkerställer kvaliteten på lagstiftningen. Reformerna av förvaltningen och styrningssystemet, strävan mot en allt enhetligare och effektivare offentlig förvaltning samt beredskapen inför framtida utmaningar framhäver behovet av tillförlitlig information.

Temana för utveckling av förvaltningen och hållbar utveckling är horisontella och kopplade till många förvaltningsområden och funktioner. De centrala innehållsmässiga tyngdpunkterna gäller statsrådets enhetlighet, hur lednings- och styrningssystemen fungerar och förnyas, användningen av information i beslutsfattandet samt kompetensutvecklingen. I revisionerna och den övriga verksamheten eftersträvas en stark framtidsorientering och ett starkt utvecklingsgrepp. Målet är att hjälpa organisationerna att förbereda sig inför framtida utmaningar och att genomföra reformer. Förvaltningens specialarrangemang och -utmaningar i anslutning till covid-19-pandemin påverkar också verksamheten 2021. De påverkar dessutom valet av revisionsteman och genomförandet av revisionerna.

År 2021 är revisionstemana bland annat utmaningarna i mångstyrningen i situationer där organisationerna styrs av många ministerier. Dessutom granskas organisationsfusioner och organisationsförändringar, användningen av information om verksamhetsmiljön och prognostisering i beslutsfattandet samt statens rekryteringar och kompetensutveckling. Dessutom produceras information om aktuella frågor som hör till en hållbar utveckling av förvaltningen genom att analysera och kombinera redan producerad revisionsinformation och annan information. Till denna hör bland annat en rapport om gruvpolitiken samt aktuella artiklar och inlägg.

Identifieringen av de innehållsmässiga tyngdpunkterna under de kommande åren samt definitionen av revisionsverkets särskilda roll i förhållande till andra organisationer och instanser som arbetar med samma teman fortsätter i nära växelverkan med nationella och internationella intressentgrupper. När teman väljs, verksamheten inriktas och infallsvinklarna bestäms är aktuella reformer och företeelser i nyckelposition liksom även i synnerhet förutseende, långsiktig granskning och en konsekvent politik.

Hållbar utveckling och revision

En ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling förutsätter att hela samhället fungerar långsiktigt och planmässigt. Som stöd för detta behövs fungerande styrningsmetoder och hantering av helheter. Finlands mål för hållbar utveckling presenteras i det samhällsåtagande som utarbetats av kommissionen för hållbar utveckling. Statsrådet har i sin redogörelse från 2020 dragit upp riktlinjerna för sina åtgärder.

Synvinklarna som gäller hållbar utveckling, särskilt FN:s Agenda 2030 och nationella mål för hållbar utveckling, kopplas till revisionsverkets arbete. Revisionsverket följer hur målen om hållbar utveckling främjas i statsförvaltningen. Användningen av statens medel enligt regeringens verkställighetsplan faller direkt under revisionsverkets revisionsmandat. Revisionsverket bedömer om regeringens årsberättelse innehåller riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen och effekterna av offentliga medel i fråga om hållbarhetsinsatserna och hållbarhetsmålen. Kopplingen till målen för hållbar utveckling bedöms i samband med planeringen av varje revision.

Revisionen ”Statens klimatfinansiering till utvecklingsländer” granskar finska statens finansieringsrapporter till klimatavtalspartkonferenserna, förfarandena för bedömning av finansieringens klimatpåverkan samt funktionaliteten hos styrningssystemet. Resultaten offentliggörs under 2021. Arbetet har nära koppling till arbetsprogrammet för miljöarbetsgruppen (WGEA) inom INTOSAI som Finland samordnar 2019–2021.

Revisionen ”Framtidens arbetskraft 2030” analyserar hur de framtida kompetensbehoven och förväntningarna på arbetskraften beaktas vid beredning, genomförande och underhåll av läroplanerna för klass 1–6 i den grundläggande undervisningen. Detta är en internationell parallell revision som försöker identifiera olika länders förfaranden i grundläggande utbildning, yrkesutbildning och kontinuerligt lärande. Resultaten offentliggörs under våren 2021.

Behandling av klagomål och anmälningar om missbruk

Revisionsverket behandlar till verket framställda klagomål som gäller iakttagandet av statsbudgeten, lagligheten vid skötseln av statsfinanserna och samt val- och partifinansieringen. Verket behandlar också sådana anmälningar om missbruk om vilka föreskrivs i 16 § i lagen om statens revisionsverk (676/2000).

Antalet klagomål som inte gäller val- och partifinansiering beräknas uppgå till cirka 30–40 per år, varav ungefär hälften tas upp för behandling som klagomål. Målet är att dessa ärenden i vanliga fall avgörs inom tre månader, men om en laglighetsgranskning inleds för att avgöra ärendet är målet ett avgörande inom sex månader.

Medborgarnas kontakter bidrar till att skapa en bild av förändringarna i verksamhetsmiljön och stöder valet av revisionsteman samt planeringen av kommunikationen och revisionsverksamheten.