Omvärld och resurser

Statens revisionsverk fokuserar sitt revisions- och tillsynsarbete på statsfinansiellt och samhälleligt betydelsefulla ämnen samt på väsentliga risker för statsfinanserna.

Omvärld och omvärldsrisker

Revisionsverkets planering av revisionstemana grundar sig på riskbedömning samt på uppföljning av förändringar i verksamhetsmiljön och uppföljning av beräkningar som gäller offentliga finanser. Med hjälp av dessa fokuserar vi revisionsverksamheten på effektiva och aktuella frågor.

Coronapandemin har inverkat stort på verksamhetsmiljön. Statens ansvar har varit framträdande i åtgärderna för att lösa den ekonomiska krisen. I praktiken har staten ansvarat för kostnaderna som orsakats av coronaepidemin och för att stödja medborgare och företag under den ekonomiska krisen. Detta har medfört en exceptionell användning av statliga medel och en stimulerande finanspolitik. Pandemin har visat sig vara långvarig och ha långvariga konsekvenser för ekonomin och samhället. Detta förutsätter statliga åtgärder även i fortsättningen. Det är ändå viktigt att man samtidigt kan genomföra åtgärder som stärker de offentliga finanserna.

De offentliga finanserna i Finland kommer att uppvisa ett underskott under en lång tid framöver. En åldrande befolkning, låg nativitet och matchningsproblem i fråga om sysselsättning skapar ett tryck på fortsatt skuldsättning på längre sikt. Den höga nivån på statlig borgen och annat villkorligt ansvar och den betydande ränterisken i anslutning till statens snabbt växande skuld utgör fortfarande betydande risker för Finlands offentliga finanser.

För stabiliseringen av de offentliga finanserna är det också väsentligt hur de samhälleliga reformer som redan inletts under denna valperiod utfaller, särskilt när det gäller överföringen av ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets uppgifter till välfärdsområdena, samt hur de reformer som är under beredning framskrider, såsom socialskyddsreformen och överföringen av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster från staten till kommunerna (Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024). Utmaningen blir större av att samtidigt som välfärdsområdena bygger upp sina servicesystem inom social- och hälsovården, har man som mål att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som orsakats av den långvariga coronapandemin och att genomföra en skärpt vårdgaranti inom primärvården. Stöd för det finansiella underskottet har sökts från EU:s återhämtningsinstrument.

Bland annat digitaliseringen och globaliseringen utsätter förvaltningens strukturer och verksamhetsmodeller för ett starkt förändringstryck. Även omställningarna i mediefältet och demokratin samt förändringen av förtroendesamhället förutsätter fortlöpande uppföljning av situationen och förnyelse. En förmåga att anpassa sig till och inverka på förändringar kräver ett förutseende grepp och en genomtänkt inriktning av åtgärder och resurser. Endast med rätt riktade åtgärder kan man stödja uppkomsten av hållbara, politiskt konsekventa och långsiktiga lösningar i situationer som kräver att man samordnar tväradministrativa fenomen, motstridiga mål och begränsade resurser.

Effektivitetsportfölj 2022

Effektivitetsportföljen ger en helhetsbild av revisionsverkets revisionsteman. Den visar också sambandet mellan revisionsteman och identifierade risker, samt vilket revisionsslag de olika revisionerna tillhör.

Effektivitetsportföljen visar hur revisionens ämnesområden fördelas på huvudriskområdena per revisions- och tillsynsslag. Effektivitetsportföljens tyngdpunktsområden är reformer och förändringar i offentlig verksamhet samt åtgärder som främjar ekonomins hållbarhet och balanserar statsfinanserna. Närmare information om innehållet i effektivitetsportföljen finns i Excelfilen Effektivitetsportföljen visar hur revisionens ämnesområden fördelas på huvudriskområdena per revisions- och tillsynsslag. Effektivitetsportföljens tyngdpunktsområden är reformer och förändringar i offentlig verksamhet samt åtgärder som främjar ekonomins hållbarhet och balanserar statsfinanserna. Närmare information om innehållet i effektivitetsportföljen finns i Excelfilen Effektivitetsportfölj 2022.
Figur: Effektivitetsportfölj 2022

Effektivitetsportfölj 2022 (Excel)

Verksamhets- och ekonomiplanens anslagskalkyl, VEP-kalkyl och personalram

Anslagskalkylen 2022–2026 är en kalkyl över budgetförslagens årliga nivå. Kalkylen visar budgetanslagens fördelning på löner, lokalhyror och övriga omkostnader. I verksamhets- och ekonomiplanen presenteras dessutom momsutgifter och ändringar i utgifter 2022–2025 (26). Personalresurserna fördelas på funktionerna enligt personalramen 2022–2026. Personalramen är en prognos över löneutgifterna och antalet årsverken under planeringsperioden.

Planerad anslagsfördelning 2022. Löner och arvoden 13 339 010 euro. Övriga omkostnader 3 097 260 euro. Lokalhyror 600 490 euro.
Figur: Planerad anslagsfördelning 2022

 

Personalstyrka per 30.11.2021 totalt 152 personer. Fördelad på 133 fasta tjänsteförhållanden, 18 tjänsteförhållanden för viss tid, 7 tjänstlediga från fasta tjänsteförhållanden och 1 praktikant.
Figur: Personalstyrka 30.11.2021