Tyngdpunkter för kompetensutvecklingen

Kompetensutveckling har lyfts fram som en tyngdpunkt under strategiperioden. Vår kompetensutveckling siktar på beredskap att kunna göra saker på ett nytt sätt och därigenom skapa en ny slags organisationskultur i enlighet med vår strategi.

På grund av förändringarna i verksamhetsmiljön och kraven i revisionsbranschen måste kompetensutvecklingen riktas in på bredare och mångsidigare kompetensvägar. Under 2020 definierade vi de centrala kritiska kompetensområdena för vår verksamhet. Genom dessa säkerställer vi att vi har tillräcklig kompetens och förmåga att handla nu och i framtiden. Revisionsverkets 12 kritiska kompetensområden är:

  1. Analys- och materialkompetens

  2. Kännedom om den offentliga förvaltningen

  3. Kompetens i de offentliga finanserna

  4. Riskhanteringskompetens

  5. Kompetens i informationssystem och digitalisering

  6. Revisionskompetens

  7. Påverkans- och nätverkskompetens

  8. Kompetens i projektarbete

  9. Interaktions- och teamarbetsfärdigheter

  10. Färdigheter i coachande ledarskap

  11. Förmåga till systemtänkande

  12. Förmåga att tänka och handla strategiskt

Kritiska kompetensområden används som ram vid utvecklingen av personalens kompetens. Tyngdpunkten för kompetensutvecklingen på ämbetsverksnivå 2021 är att

  • utveckla digital kompetens, som bland annat omfattar utveckling av analys- och materialkompetens samt av kompetens i informationssystem och digitalisering

  • stärka verksamheten enligt den nya verksamhetsmodellen, som bland annat omfattar fördjupad kompetens i projektarbete samt utveckling av det egna arbetet och förmågan att leda sig själv

  • påverkans- och nätverkskompetens

  • förmåga till systemtänkande.

Förutom ny kompetensutveckling är det fortfarande viktigt att upprätthålla verkets omfattande och mångsidiga revisionskompetens. Revisionsverkets revisorer kan även i fortsättningen vid sidan av arbetet utföra inhemska och internationella auktorisationer i revisionsbranschen.

Utveckling av digital förmåga

Teknologin utvecklas snabbt, vilket gör att vi kan utveckla nya verksamhetsmodeller både för revisionsarbetet och för hela revisionsverkets verksamhet. Vårt mål är att utveckla vår kompetens bland annat så att vi kan skaffa, kombinera och utnyttja nya typer av datamängder i revisionsarbetet. Vi behöver ny kompetens för automatisering av databehandling och analys. Även kompetensen som rör informationshantering kommer att framhävas under det kommande året.

Digitaliseringen av revisionsmiljön förutsätter att vi allt bättre förstår hur informationssystemen fungerar och förstår processerna, kontrollerna och riskerna förknippade med hanteringen av systemen. Vi behöver också bättre känna till de principer, förfaranden och tekniker som används vid digitaliseringen av funktioner och tjänster.

Att stärka verksamheten enligt den nya verksamhetsmodellen

Revisionsverket har övergått till en projektorganisation där allt arbete utförs som projekt. Att arbeta i projekt innebär att man i stället för att arbeta ensam arbetar tillsammans. Det blir allt viktigare att följa de gemensamma spelreglerna och människornas styrkor kan utnyttjas bättre. Vi satsar fortfarande på att utveckla förmågan att arbeta i team och hantera projekt, ett coachande grepp och att utveckla kommunikationsfärdigheterna.

Övergången från en hierarkisk modell till en ansvarsgivande projektorganisation förutsätter att man tillägnar sig nya arbetssätt. När hierarkierna slopas ökar friheten och försöken i arbetet, vilket ger organisationen nya möjligheter. Vår kompetensutveckling kommer att fokusera på kunskaper och färdigheter som stöder och främjar arbetet i den nya organisationsmodellen. Genom att stärka självstyrningen och den gemensamma styrningen i team främjas övergången till en genuint lärande, ansvarstagande och kreativ organisation.

Påverkans- och nätverkskompetens

I framtiden blir det allt viktigare att vi känner våra intressentgrupper och samarbetspartner. Vi övar vår förmåga att identifiera nätverk som är nyttiga för vår verksamhet, att ansluta oss till dem och att själva bilda dem. För att lyckas krävs också att vi har förmåga att anpassa vår verksamhet efter nätverkets aktörer.

För att öka vår effektivitet kommer vi under de kommande åren att satsa på förhandlings-, framställnings- och faciliteringsfärdigheter. Genom att utveckla dessa färdigheter stöder vi vår förmåga att föra dialog, lyssna och höra.

Förmåga till systemtänkande

För att kunna handla effektivt måste vi allt oftare kunna identifiera hur våra revisioner hänger samman med komplicerade, sektorsövergripande, mer omfattande frågor eller företeelser. Vi behöver en förmåga att granska omständigheter på ett mer övergripande och systematiskt sätt. När vi diskuterar slutsatserna om våra inspektioner och de rekommendationer som getts utifrån dem måste vi också kunna koppla olika framtidsscenarier till systemmodellerna. Vi utvecklar färdigheten till systemtänkande bland annat i samband med planering av revisionsprojekt och effektivitetsarbete.

Inlärning i arbetet betonas i kompetensutvecklingen

Kompetensutveckling innebär inte längre endast enstaka utbildningar av engångskaraktär. Perspektivet håller allt starkare på att övergå till att lärandet fortsätter under hela arbetskarriären och kompetensen utvecklas i olika arbetsuppgifter i alla skeden av arbetskarriären. Vårt mål är att stödja och effektivisera inlärningen i arbetet och hitta nya former och verksamhetsmodeller för den. Samtidigt utvecklar vi personalens färdigheter att ge och ta emot feedback som en naturlig del av det vardagliga arbetet. I teamarbete stöds inlärningen i arbetet både av att lära sig av andra och av att dela med sig av sin yrkesskicklighet.